Märkligt hur hjärnan kopplar av när man är ledig och är själv hemma. Jag har absolut inget att skriva om idag egentligen. Hjärnan har tydligen också tagit helg.

Men nu är det ju en vana att skriva lite varje dag och inget jag kan strunta i bara sådär. Men ska hålla mig kort så ni inte blir totalt uttråkade.

Min dag:

Väckarklockan ringde 07.10 Tittade ut genom fönstret och ville genast bara förtränga att jag har häst och somna om.

Men jag åkte till stallet, tog av och på täcken, släppte ut hästar, mockade, släpade hösilage, bar vatten och sopade. Allt detta medan regnet skvalade utanför och helt utan tillskott av nikotion. Ingen humörhöjare direkt.

Men hästarna var snälla och söta i alla fall.

Sedan åkte jag hem. Vet inte riktigt vad jag gjort med tiden, men jag har lyckats tvätta nästan alla mina kläder, baka fyra minipajer med köttfärs, kantareller och ost. Sortera i datorn lite. Städat hemma. Svarat på lite mail. Duschat. Kollat på reprisen av Desperate Housewives. Och nu sitter jag här i morgonrocken och funderar på vilken film jag ska välja att titta på.

Måndag imorgon *ryser*

Kram

Fyra molokna kusar stod och väntade på mig ute i regnet när jag kom till stallet. Stackars söta hästarna..

Men jag mockade, halmade riktigt ordentligt och lade in mat i boxarna åt dem, sen fick de äntligen komma in. De var inte svårövertalade direkt.

Lillan var som tur var torr under täcket men som en dränkt katt på resten av kroppen. Lillan hatar att vara blöt, hon brukar slänga sig ner och rulla sig så fort hon kommer in i boxen om det regnat ute.

Idag fick hon mysig och gosig pyjamas på sig=)

Fyfan alltså, nu kan det inte bli sämre väder. Det har regnat och varit grått precis hela dan. Det är lera överallt och inte en skymt av solen på flera veckor..*suckar*

Ikväll ska jag städa lite sen ska jag leta upp nån riktigt bra film, ta ett glas vin och bara mysa=)

Kram kram

Skrev nyss ett långt inlägg, men min uppkoppling har djävlats hela dan så allt smart jag skrivit försvann. Typiskt. Men skriver mer sen när jag varit i stallet och tagit hand om våra små kusar.

Då kanske tänket funkar lite bättre också (har slutat med nikotintuggummin och har liiiite abstinens)

Kram på dej

Börjar uppskatta Enköping mer och mer. De har mkt bättre utbud av kurser på komvux tex. Och de har inget officiellt sista datum för ansökan. Bara det liksom.. Så jag har skickat mina ansökningar dit istället för till Uppsala som bara har dragit in på kurser.

Imorse trodde jag att jag fått svinflunsan. Hehe=) Nä, men mådde inget vidare. Var sjukt trött (vilket verkligen syntes i spegeln) när jag vaknade. Hade grymt ont i huvudet och musklerna i ryggen samt hosta. Släpade mig till jobbet, men blev betydligt bättre när Voltaren tabletten börjat verka. Är lite små dassig igen, men tänkte sova bort förkylningen i helgen.

Nu är det bara två veckor kvar till Globen horse show!! Och mindre än två veckor kvar till Lillan´s klinikbesök. Mindre roligt. Men det är ju lön också vilket gör att det går ungefär jämnt ut med roligheter och tråkigheter.

Nu ska jag fredags slapppa lite.

kramisar

Börjar ana hösttröttheten smyga sig på. Sover dåligt, drömmer mardrömmar, är jättetrött på morgnarna och har svårt att komma upp samt känner mig märkligt likgiltig inför det mesta. Skulle verkligen behöva en solsemester. Ingen som vill ge mig en??=)

Vi har iofs ett ljusterapi rum på jobbet men där kan man ju tyvärr inte sitta hela dagarna. Men om jag kunde det skulle jag komma hem pigg, glad och utvilad varje dag. Inte fy skam.

Appropå mardrömmar, hade en inatt igen. Har börjat lyssna på Arto Paasillina´s Hoppsan jag är död, vilken är skriven i mkt humoristisk anda, men fick ändå lite småläskiga otäcka drömmar av den.

Imorgon är det fredag igen. Jahapp...

Trött kram från mig

Död och förbannelse åt min skrivare. Eller föressten, varför inte alla. Tog hem och dammade av min skräphög till skrivare nu ikväll då jag desperat behöver skriva ut ansökningar till komvux samt kopiera betyg. Provade först på skrivaren hos föräldrarna, men det var slut på bläck. Så även i min visade det sig. Så jag slängde mig i bilen och körde till en butik här i krokarna som borde ha bläck, men icke. Nä, enda alternativet är att åka tre mil till stan.

Så jag åkte hem igen för att ta mig en titt på eländet och se om det inte gick att skaka fram lite bläck på nåt sätt iaf. Då inser jag att jag inte ens vet vart patronerna sitter. Och det är helt omöjligt att rent logiskt gissa sig till hur man öppnar maskinen. Till slut upptäcker jag även att jag inte har nån usb som passar till skithögen. Tur iofs att jag listade ut det innan jag gjorde en 6 mil lång resa efter patroner i onödan. Jävla billiga skräpmaskin.

Ska mina planer på komvux verkligen falla på detta?

Nä, låt det bli en läxa i att man ALDRIG ska vänta med saker och ting till sista sekunden. Och lita aldrig på din skrivare, den kommer svika dig när du som mest behöver den.

Kanske hinner fixa det iaf med lite tur, men oj oj..kommer få magsår av det här.

kram

Goddag på er!

Jag är nyss hemkommen från arbetet. Lite lagom trött eftersom jag vaknade inatt av att jag drömde fruktansvärda mardrömmar. Kommer bara låta fjantigt om jag ska försöka återge drömmen här, så jag nöjer mig med att berätta att jag vaknade kallsvettig med ett ryck och var tvungen att slå på datorn och surfa lite för att inte dö av skräck. Hemskt var det. Tur att jag har en stor och farlig vakthund hemma så jag kan känna mig trygg, hehe=)

En sak som jag har reagerat på och reflekterat över ibland (idag bla) är hur folk inte verkar ta mina åsikter på allvar. Får ofta reaktionen "lilla gumman, när du blir äldre kommer du förstå". Jag är 28 år och har faktiskt till motsats mot vad många verkar tro levt och gått igenom saker. En del verkar inte vilja acceptera tanken på att jag faktiskt också har haft mina motgångar. Men bara för att jag inte deppar ihop och gnäller om det titt som tätt så tror de att jag åkt på en räkmacka genom livet. Hade en disskution med en person idag som tyckte att livet i princip är skit och blir bara värre med åren. Då sa jag att livet är svårt och orättvist och det hela handlar om hur man hanterar sorger och bekymmer och då fick jag typ alla emot mig. Men vad fan! Man kan väl inte förvänta sig att ta sig igenom livet utan att råka ut för djävliga saker.. Eller? Visst kan det kännas som att man ibland får mer elände än man klarar av, men man måste ju också se de saker som är bra och fina omkring en. Nä, nog flummat och svamlat nu, nu ska jag åka till stallet.

Skriver mer ikväll om jag orkar.

kram kram=)

Just nu trivs jag otroligt bra på mitt tillfälliga jobb. Trevliga arbetskamrater, bra stämning och hyfsat roliga arbetsuppgifter. Idag hade jag en riktigt bra dag, vet inte om jag utstrålade gott humör eller något, för jag fick väldigt mkt uppskattning av flera personer. Inte bara för mina prestationer utan för hur jag är som person och det värmer mer än allt annat:) Blir nästan lite rörd.

Varför är människor i allmänhet (jag själv inräknad) annars så snabba på att värdera prestationer och inte alls i samma utsträckning personliga kvaliteér? Är ju så himla mycket bättre för självkänslan att få höra att man är en bra person än att höra att man är duktig på något..

Approå något helt annat, jag är beroende. Av nikotin tuggummin. Vad hände och hur slutar jag? Har apoteket måntro något hjälpmedel mot detta? Jä**a nikotin...

Kram kram